måndag 21 mars 2011

Att döma en bok efter dess omslag


I likformighetens land gör man bäst att se ut som någon annan. Man får vara unik endast så mycket att man kan peka på var man hämtat sin inspiration. En människa är inte värd att vara sig själv. Du måste snabbt kunna kategoriseras, helst då för din egen del i någon av de nu gällande mer fördelaktiga kategorierna. I höghastighetsinformationens tid öppnas inte den bok som inte har ett yttre som ombesörjts med minst lika mycket arbete som dess innehåll. I sveriges kast-samhälle håller kärleken skräckslaget till i allt mer krympande öar av acceptabla upptagningsgrupper, som knappt är kompatibla med varandra då alla tittar åt samma håll. I en stad där man applicerar optimeringstänkandet på allt, inklusive sitt val av partner, sitter alla sorgset framför spegeln med en klump i magen och tänker; duger jag? Nej lille vän, antagligen inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar