
En vän sa till mig att hon fick ångest av min blogg. Jag tolkar det som att hon tycker att det vilar ett visst tungsinne över innehållet, och det kan säkert vara sant. Min kontemplativa läggning är nog lätt förväxlad, och utbytt, mot ett visst mått av nedstämdhet.
Jag har idag insett vad jag anser vara ett av dom stora problemen med mitt jobb; det innehåller inte en tillstymmelse till eftertanke. Vi är ett McDonalds eller en Britney Spears för mjukvaruindustrin, och den själlösa produktionsmentaliteten får mig att vantrivas. Jag vill arbeta med något jag kan anse ha någon betydelse för samhället i stort. Jag är funtad på det sättet att det bär mig emot att göra meningslöst arbete. Ingen bra egenskap om man vill passa in bland överstressade nyexade Asperger-killar. Eller, jag vill ju inte passa in, jag har försökt förklara det för min chef, och om sen ingen kan ta fasta på vad jag säger.. Oh well..
Ytterliggare påtryckningar från omvärlden att jag ska skaffa en IPhone, men jag är så kluven. Jag jobbar med Android och kan därmed lätt slänga ihop en app till mig själv vid behov om jag nu velat det, men jag gillar så mycket med Apples prylar också. Denna vånda. Jag får helt enkelt lägga upp en poll på denna sidan. Återkommer med det :-)
Fast som den mäster-kodare du är kan du snart slänga ihop en iphone-ipad-ikiller-app också. Och då blir du lammkött på arbetsmarknaden för det är det inte lika många som kan.
SvaraRaderaMen ååh, nu blir jag ännu mer kluven!
SvaraRadera