Nej det har jag verkligen inte.
När jag håller på att vinna blir jag för exalterad. När jag håller på att förlora blir jag alldeles för upprörd.
Man kan aldrig vinna om alla andra anar vad man har på hand.
Jag är verkligen usel på det här.
Och ja, antingen är båda vinnare eller båda förlorare, det är så detta spelet funkar.
Det handlar om att lägga sina kort i rätt ordning, i rätt takt, och med rätt handlag.
Jag vill bara kasta kortleken i ansiktet på motståndaren och hoppa fram och ge en kram. Jag har spelteknisk mognad som en labrador. Men men. Jag gillar mig själv. Jag behöver bara hitta någon med samma uppfattning.
Min syster sa något otroligt tänkvärt idag. Hon sa att vid kontakt med godhet och makt så visas en persons rätta jag. Dvs, hur man agerar när man träffar någon som är genuint snäll visar hur bra man egentligen är själv som person. Eller hur man väljer att agera när man plötsligt får ovanligt mycket makt. Resonemanget är att få människor egentligen har nått den nivån av personlig mognad att dom kan hantera dessa två företeelser, och jag är beredd att hålla med.
Du har en smart syster.
SvaraRaderaDet är bara det att det är så fruktansvärt sällan man träffar nån som är genuint snäll så man har knappt några tillfällen att öva på att hantera det.