lördag 4 juli 2009

Low riders


Ja så sitter dom där till sist, mina dyra dyra grejjer, ihopbultade felaktigt och snett med satanistgrejjer från Hornbach. Jag är faktiskt tveksam till hållfastheten i mitt fuskbygge, men den lilla mannen med snickarbälte inom mig gråter av stolthet. Det är nästan så att jag har testosteronkänning nånstans. Eller så det Evas ansiktstvätt som äntligen lämnar systemet.

3 kommentarer:

  1. jag trodde för ett ögonblick att du hade en testosteronklänning, vilket hade varit klädsamt.

    SvaraRadera
  2. Ja det hade väl varit en fiffig oxymoron. Jag har märkt att jag skriver lite fel ibland när jag skriver på mobilen, så en extra liten konsonant smyger så lätt in i bilden och hade kunnat skapa en massa kaos och sorg för alla involverade.

    SvaraRadera
  3. Nu får du det ju att låta som att jag går omkring och tvättar ansiktet på folk lite nu och då, det vill jag dementera.
    Men det var väl fint att du fick känna dig lite manlig den här semestern? Och resan har inte ens börjat än liksom, vad månde bliva.

    SvaraRadera